VALSBERGs hemsida

Subtitle

Info om Valsberg

Valsberg-Valsås ligger idag i östra delen av Närpes stad i västra Finland. Tidigare var Valsberg-Valsås en del av Övermark kommun, men genom en sammanslagning av Närpes, Övermark och Pörtom kommuner bildades storkommunen Närpes (www.narpes.fi) , som sedermera har fått stadsrättigheter. Avståndet till Övermark centrum är 9-12 km och till Närpes centrum ca 25 km. Traktens bosättning har sitt ursprung i två nybyggarhemman som tillkom i slutet på 1700-talet och 1800-talet, nämligen Valsbergs och Valsås' hemman. Bosättningen kom så småningom att bilda två små byar men består även av ett antal ytterligare gårdsgrupper eller boställen: Österback, Hittaliden, Täjpalin, Simonasback och Nyby. Nyby uppstod som en följd av storskiftning av Valsbergs hemman  på 1910-talet, då 4 gårdar flyttades ut för att dels skapa möjligheter för att alla bönder kunde få odlingsmark nära sin gård och dels för att minska brandrisken, genom att de tätt placerade gårdarna glesades ur. Till trakten räknas också Österå, som ligger tre km närmare Övermark centrum. Merparten av Österå tillhör hemman mer ursprung i Övermark centrum, som t.ex. Brommels hemman och i samband med storskiftning där på 20-talet skedde en bosättning här. Österå räknades i tiderna till Valsbergs skoldistrikt även om någon familj även lät sin barn gå i skolan i Tuvas.

Trakten skiljer sig geografiskt från Övermark-bygden i övrigt. Här ser vi tydligt hur istiden formade åsar, slipade av berg och skapade s.k. djävulsåkrar. Valsberg ligger vid foten av berget med samma namn, ett berg som inte når högre än 89 m över havet men som ändå tack vare att trakten i övrigt är så platt ger ett dramatiskt intryck med klippstup, djävulsåkrar och t.o.m en liten grotta. På södra sidan av byn Valsberg bredert sig vida åkrar ut sig delvis omgiven av en grusås. Åkrarna var i tiden en sjö men genom ett långdraget torrläggningsarbets som slutgiltigt slutfördes först på 80-talet har sjön blivit den bördigaste odlingsmark. Valsås i sin tur ligger uppe på en grusås som sträcker sig från sagda berg långt in i Pörtom.

VALSBERG

Valsbergs hemman anlades år 1785 till 2/3 mantal. Hemmanet tillökades med 1/8 mantal år 1806. Handlingarna saknas i båda fallen på Lantmäteriarkivet i Vasa, varför det inte går att exakt säga vem som var den förste nybyggaren. Mycket talar för att den förste nybyggaren var hans Eriksson, ursprungligen från Smeds' hemman i Yttermark. Soldaten Matts pihlroth beviljades den 16 oktoer 1785 1/8 mantal av krononybygget Valsberg, varför han på goda grunder bör ha varit samtida med Hans Eriksson.

Matts Pihlroths hemmansdel köptes av Karl Henriksson från Ojanperä hemman i Perälä, Östermark (Teuva). I slutet på 1790-talet står förutom Hans Eriksson och Karl Henriksson även Matts Larsson från Rangsby och Johan Larsson från Lillkyro upptagna som bönder på Valsberg.Då fanns ca 25 personer bosatta i Valsberg.

Hans Eriksson verkar ha variten driftig och arbetsam nybyggare på Valsberg, det vittnar ett flertal dokument om. Han var förr 1744. Han var gift två gånger och fick åtminstone 15 barn. Alla uppnådde dock inte vuxen ålder. När man i oktober 1805 verkställde en klyvning av Hans' hemmansdel av Valsberg så att sonen Mickel skulle få halva hemmanet omfattade den 15 skiften bestående av 10 tunnland 4 kappland åker och åkermark, 88 tunnland 3 kappland äng och uppodlingsmark samt 243 tunnland 14 kappland skogsmark. Allt detta omräknat blir ca 175 hektar.

VALSÅS

År 1792 hade en torpare vid namn Matts Johansson fått ett nybygge utsynat åt sig i Valsås, men upptagande av nybygget fördröjdes. Ny s.k. syneförrättning genomfördes 1796. Händelserna åren kring sekelskiftet ör oklara, bl.a. angående vem som egentligen ägde nybygget. Berga bruk i Pörtom avverkade skog på nybygget, men 1803 verkar det som om Carl Kröning och Johan Jonsson var ägare till hemmanet. Deras bosättning på platsen torde ha skett detta år, men troligen fanns då redan ett eller flera torp här.

Carl Kröning var år 1803 en avskeda soldat och vid det laget 47 år gammal. År 1779 23 år gammal hade han antagits som soldat på rote nr. 40 i Närpes Kompani av Österbottens regemente. Rotetorpet kallades Een och roterades på hemmanen Öjst, Smeds, Storthors och Ehrsfolk. Bland de uppgifter som nämns i generalmönstrinsrullorna hittar vi Carls längd, vilken var 11 kvarter och 5 tum, eller ca 175 cm. Han var därmed relativt lång för den tiden. Bland de soldater som funnits i Övermark under senare delen av 1700-talet, finner man bara en som var längre än Carl.

Vid generalmönstringen den 27 juni 1795 uppges Carl vara kommenderad till Åbo. Imaj detta år hade han tillsammans med 200 andra österbottniska  soldater under befäl av löjtnant Carl Reinhold Kokow sänts till Åbo. Till kommenderingen hade uttagits soldater vana vid skepps- och timmerarbete. Till dom räknades tydligen Carl Kröning. Soldaterna skulle uppbygga och iordningställa den i Åbo placerade eskadern av den svenska flottan.

Vid mönstringen den 2 juli 1802 fick Carl avsked från den svenska armén. Han var då enligt fältskärns (~läkare) attest "ofärdig i benen, så at oförmögen till vidare krigstjenst". Han anmäldes till underhåll eftersom han hade tjänat väl bl.a. i kriget mot Ryssland 1788-90. Underhåll var långtifrån alla soldater förunnat. Enligt noteringar i Närpes kyrkoarkivalier var han vicekorpral när han 1802 fick sin rotelön efter avskedet.

Efter drygt 21 tjänsteår i armén blev så Carl nybyggare på valsås. Hur detta kom att ske är svårt att veta. Möjligen erhöll han del i Valsås istället för sin rotelön. Namnet Kröning försvann i och med Carl, även om sonen Johan Henrik i en del tidiga dokument anges med det namnet. I andra officiella dokument är han emellertid angiven med hemmanets namn Walsås. Som tilltals- och gårdsnamn har dock Kröning levt kvar till våra dagar.

Om nybyggarna i Valsberg anlände under några få år i slutet på 1700-talet så skedde bosättandet under en betydligt längre tid i Valsås. Det är dock praktiskt taget omöjligt att säga när de olika nybyggarsläkterna kom till Valsås, eller ens vilka nybyggarna var. En anledning till detta är att prästgården i Pörtom grann år 1867 och med den en större del av de tidigare kyrkböckerna. Valsås hörde nämligen till Pörtom församling, trots att den räknades till Övermark kommun, när en självständig kommun bildades här. År 1918 fördes Valsås över till Övermark församling. Vill man ändå ge sig på rimliga gissningar så bö i alla fall följande nybyggare/bosättare nämnas som pionjärer i Valsås: Johan Henrik Andersson som nämns på 1810-talet, Anton Conrad Johansson från Solf som också nämns på 1810-talet, Mårten Johansson från Malax som även ha anlände på 1810-talet samt Mickel Mattsson från Österlandet (Närvijoki) som bosatte sig i Valsås på 1850-talet.

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

Befolkningen i Valsberg-Valsås växte sedan successivt och 1811 bodde här 58 personer, 1865 150 personer, 1877 179 personer och tjugo år senare 184 personer. På 50-talet minskade befolkningen drastiskt, vilket bl.a. ledde till att byns skola drogs in. Idag bor sammanlagt 42 personer permanent i Valsberg-Valsås, varav nära hälften är pensionärer. Lägger man till de som är bosatta i Österå, tillkommer ytterligar 14 personer. Sommartid nästan fördubblas befolkningen under vissa perioder, när många med Valsbergs-anknytning firar sina semestrar hos släktingar eller i egna sommartorp. Ännu i början på 90-talet så prognoserna mycket dystra ut för trakten, men under senare år har flera barnfamiljer flyttat in, en del har t.o.m. köpt gård här utan att ha anknytning till bygden. Detta gör att man för Valsberg-Valsås ännu kan tro på en livkraftig framtid.

Under åren 1906-64 fanns folkskola i byn, men pga av det minskade befolkningsunderlaget drogs skolan in. Sista året hade skolan endast 5 elever. Idag vår barnen i Valsberg i Övermark skola (http://www.narpes.fi/mosenet/?ID=21&UM=15). Under åren 1938-1977 fanns det även en butik i byn. Övermark Andelshandel bedrev filial-verksamhet här under de åren. En s.k.posthaltpunkt fanns även under några år på 70-talet.

Satellitbild som visar östra delen av Övermark och speciellt Valsberg och Valsås. De ljusa partierna i bildens mitt är Träsket och omgivande åkrar. De vita små områdena alldeles till vänster om Träsket är grustag.

 

Newest Members